Samsjuklighet eller en differentialdiagnos.
Det kan vara svårt att upptäcka bipolär sjukdom. Ibland dröjer det allt för många år innan den drabbade får korrekt diagnos och behandling. En orsak till detta kan vara sjukdomens dubbla natur. När man är uppvarvad, framför allt hypoman, upplever man sig fylld av energi och mår oftast bra, är liksom "hög på livet" — och söker därför sällan vård. De flesta söker dock hjälp i depressiva skeden, men berättar inte spontant om sina perioder med uppvarvning.
Kännedom om tidigare perioder med uppvarvning är viktigt, eftersom annan behandling då oftast är nödvändig. Vid bipolär sjukdom förekommer symtom som även ses vid andra psykiatriska tillstånd så som ADHD, ångestsyndrom, psykossjukdom, missbruk och personlighetsstörning. Exempel på gemensamma symtom är: överaktivitet, ångest, impulsivitet, psykotiska symtom och ibland missbruk.
Psykiatriska diagnoser ställs efter intervju med hjälp av olika kriteriebaserade system. Laboratorieprover och röntgen används för att utesluta annan sjuklighet. Vid utredning av depressioner och/eller manier kan olika hjälpmedel användas. Ett sådant heter Mood Disorder Questionnaire, MDQ Det är en checklista som man själv kan fylla i. Vid mer än 7 ja-svar är sannolikheten relativt stor att man lider av bipolär sjukdom. Det måste dock betonas att detta ensamt inte räcker för att ställa diagnos; fördjupning och utvärdering måste göras först, helst av specialist i psykiatri.
ADHD
Även om definitionen av ADHD bygger på symtom av uppmärksamhetsstörning, hyperaktivitet och impulsivitet så lider patienter med ADHD också ofta av stämningsläge och aktivitetsnivå som kan inge misstanke om bipolär sjukdom
De viktigaste skiljelinjerna mellan ADHD och bipolär sjukdom I är debutålder, förlopp och symtombild. ADHD debuterar före puberteten och de maniska/hypomana episoder av bipolär sjukdom i allmänhet efter puberteten. De affektiva symtomen vid ADHD uppstår mot bakgrund av bristande affektiv reglering, de är ofta drivna av yttre stress och varar från timmar till någon dag, medan maniska/hypomana episoder vanligen är spontana och längre.
För att undersöka om en patient kan ha ADHD som förklaring till de affektiva symtomen, eller om det föreligger en samsjuklighet mellan bipolär sjukdom och ADHD är det nödvändigt att alltid vid utredning undersöka om patienten haft symptom under barndomen.
Både bipolär sjukdom och ADHD är höggradigt ärftliga och förekomst av säkerställda diagnoser hos nära släktingar kan ge ledtrådar i diagnostiken.
Föreläsare: Henrik Pelling, överläkare barn- och ungdomspsykiatri Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vad kan vi åstadkomma nu när vi upptäcker ADHD och bipolär sjukdom mycket tidigare? Mellan 3 och 6 % av skolbarn har ADHD och idag medicinerar cirka 2% av dessa i stora delar av landet. Samtidigt med ökningen av de som tidigt fått diagnos och medicinering vilka är möjligheterna till en motsvarande ökning av andra insatser? En del som debuterar med ADHD-symtom visar sig längre fram ha en bipolär sjukdom. Vad visar forskningen då det gäller att identifiera och hjälpa den gruppen?
Bipolär sjukdom och borderline (emotionellt instabil personlighetsstörning)
Förutom samsjuklighet med ADHD är personlighetsstörningar, främst borderline, något som ofta diskuteras som särskiljande diagnos, då symtombilderna är överlappande. Men det kan vara svårt att särskilja på de olika diagnoserna, eftersom det saknas en långsiktig forskning inom området.
Men i en studie på 107 patienter där man tittat på sambandet mellan Bipolär II, personlighetsstörningar enligt DSM IV fann man att det mest framträdande sambandet mellan Bipolär II och borderline var cyklotymt temperament (hypomanier och sänkt humörläge). Stämningsinstabiliteten vid cyklotymi är alltså en betydande faktor för instabilitet också i beteende och symtombild då det gäller relationer, arbete och i patientens relation till sig själv med t ex självskadebeteende.
Den kritik som kan riktas mot denna nya studie, liksom mot de flesta som undersökt cyklotymt temperament, är att man inte screenat för ADHD/ADD.
Vid misstanke om emotionell instabil personlighetsstörning bör man därför bedöma om de misstänkta bipolära perioderna har en tillräcklig kvalitativ skillnad mot den underliggande instabiliteten för att motivera en ytterligare diagnos och den behandling.
Även emotionellt instabil personlighetsstörning tycks ha ett ärftligt inslag, även om det inte är lika starkt som för bipolär sjukdom och ADHD."
Schizofreni och vanföreställningssyndrom
Under episoder av mani och depression kan patienterna ha vanföreställningar och hallucinationer som gör att schizofreni och vanföreställningssyndrom kan misstänkas. Särskilt i tonåren kan de psykotiska symtomen vid en affektiv psykos vara framträdande och dominera den kliniska bilden. Man överväger därför alltid att en nydebuterad och färgstark psykos i tonåren är del i en affektiv sjukdom.
Det finns inga speciella psykotiska symtom som kan särskilja psykotiska episoder av bipolär sjukdom från schizofreni, men vid bipolär sjukdom brukar de psykotiska symtomen vara mer föränderliga och skiftande än vid schizofreni, då vanföreställningarna och hallucinationerna ofta är mer fastlåsta.
Det som vid psykossymtom talar för en affektiv diagnos framför schizofreni är:
•Episodiskt förlopp.
•Växlande psykotiska symtom.
•Mindre framträdande kognitiva/negativa symtom.
•Tydliga affektiva symtom under episoder
Ibland förekommer perioder med schizofrena symtom under perioder då patientens stämningsläge är neutralt. Då kan diagnosen schizoaffektiv syndrom vara möjlig.
Depression (unipolär)
Eftersom depression är den vanligaste debuten för bipolär sjukdom går det inte att ställa en bipolär diagnos innan en hypoman eller manisk episod inträffat. Vid tidig debut av depressioner och vid bipolär ärftlighet är det särskilt vanligt att depressionen är uttryck för en bipolär sjukdom, vilket medför att det i sådana fall krävs en särskilt stor vaksamhet för omsvängning till mani.
Det finns också skillnader i symtombild mellan depression vid bipolär och unipolär affektiv sjukdom. Symtom som ökad sömn, ökad aptit, psykomotoriska avvikelser, affektiv labilitet, blandade symtom och psykotiska fenomen har i flera undersökningar visat sig vara vanligare vid en bipolär form av affektiv sjukdom än vid unipolär.
Det är vanligt att patienterna söker hjälp vid sina depressioner men inte vid de maniska eller hypomana episoderna, som därför förblir oupptäckta. Därför ska man alltid fråga patienter med depression om de tidigare haft episoder av förhöjt stämningsläge, ökad aktivitet och minskat sömnbehov. Som hjälp finns frågeformulär som Mood Disorder Questionnaire (NIDQ) och Hypomana Checklist-32 (HCL-32) är användbara för sådan screening. För tonåringar finns MDQ:A och för barn 6-17 år Child Mania Rating (tänk på att skalorna även kan visa andra diagnoser)
Generaliserat ångestsyndrom, eller GAD
Generaliserat ångestsyndrom, eller GAD är precis vad det låter som. Ångesten eller oron är alltså inte begränsad till ett område eller en viss typ av aktiviteter, utan den är just generell/allmän. Den som lider av GAD, för lider gör man, oroar sig så gott som dagligen och har svårt att kontrollera sin oro. ”Tänk om-tankarna” avlöser varandra på löpande band, vilket gör att kroppen ofta är på helspänn.
Någon fullständig rädsloreaktion som vid en akut fara handlar det inte om, utan snarare en förhöjd beredskap utifall att. Det här innebär att man både kan bli trött i huvudet och i resten av kroppen. Muskelspänningar är inte ovanliga och ofta känner man sig rastlös och uppskruvad. Eftersom oron har en tendens att tränga sig på när man är sysslolös, så påverkar den ofta insomnandet.
Många med GAD har svårt att somna och en del upplever även en försämrad sömnkvalité. Har man dels sovit dåligt, och dels går omkring och oroar sig i vaket tillstånd så är det inte svårt att förstå att man kan bli lättirriterad och att man har svårt att koncentrera sig.
GAD kan behandlas med läkemedel, KBT-terapi och man undersöker även om olika former av avslappning kan hjälpa. Oftast förekommer en så kallad kombinationsbehandling av psykoterapi och läkemedel.
Denna hemsida är framtagen med syfte att övergripande sammanställa kunskap kring bipolär sjukdom. Innehållet är inte faktagranskat av medicinsk expertis men texten refererar till källor och länkar till olika medicinska tidskrifter. Följande referenser finns hänvisning i texten. (LH). Häggström L, Bipolärboken - Nya rön och behandlingsstrategier för kliniker (2007). Häggström L, NYA Bipolärboken 2013. (TF). Tom Fahlén, Informationshäften om bipolär sjukdom(2004). (BR). BipoläR - Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom. Har du synpunkter på innehållet, kontakta gärna mig.
