Att förebygga eller motverka den bipolära sjukdomsperioden.
Hjärnan justerar automatiskt skiftningarna i ens stämningsläge för att återgå till en grundnivå. Dess förmåga att göra det är emellertid nedsatt vid bipolär sjukdom, och man riskerar därför att drabbas av ständigt återkommande depressioner och perioder med överaktivitet. En del känner av problemet också mellan sjukdomsperioderna. De har också då märkbara humörsvängningar som kan pendla mellan oföretagsamhet och rastlös irritabilitet. Andra har inga sådana symtom mellan sina egentliga sjukdomsperioder. Men hos alla som har en bipolär sjukdom finns en sårbarhet som kan leda till nya plågsamma sjukdomsperioder. Förebyggande läkemedelsbehandling kan visserligen minska sårbarheten, men eftersom effekten sällan är hundraprocentig kan nya perioder ändå utvecklas.
(TF)Vid den bipolära sjukdomens två poler – manin och depressionen – kan man ana två motsatta känslomässiga drivkrafter som inte längre fungerar i något finstämt samspel med varandra. Det är viljan att ge sig in i relationer och projekt under manier och viljan att dra sig ur sådant under depressioner. Under manier får många en intensiv känsla av samhörighet och drivs in i ett lika intensivt kontaktsökande beteende. Att beteendet inte är genomtänkt ter sig uppenbart för de flesta utomstående. Man frågar här inte efter någon logik.
Bakom depressionens önskningar att dra sig tillbaka finns lika lite av logiska överväganden. Depressioner kännetecknas av en känsla av utanförskap och en strävan att undvika kontakter. Man vill inte svara i telefon, vill inte delta i någon aktivitet, vill dra sig ur allt man åtagit sig, vill helst få sova bort tiden, kan inte känna något intresse eller någon stimulans, vill vända ryggen till så mycket som möjligt. För de flesta som är deprimerade är denna önskan att dra sig undan visserligen inte total. En viss förmåga att känna glädje och lockelse finns kvar. Men många vill dra sig ur så mycket som möjligt och utvecklar i detta en stark önskan att överhuvudtaget slippa leva.
Mani
Många av dem som utvecklar en mani känner igen de maniska symtomen och vet att det rör sig om en sjukdomsperiod trots att deras tänkande samtidigt är präglat av manin. De kan associera till sina tidigare erfarenheter med dess negativa händelser och till sitt senare ältande om vad som hänt under manierna. För en del präglas manierna dessutom av obehagskänslor som ger en sjukdomskänsla. Men för andra styr manin tänkandet så att varje upplevelse av sjukdom försvinner.
Somliga kan med hjälp av den symtomlista upptäcka tidiga tecken på en begynnande mani. De kan lära sig utantill vad som tagits upp på listan och reagera snabbt på sådant som tidigare varit de första tecknen på en mani. Det kan vara det minskade sömnbehovet, den ökade pratsamheten och den ökade verksamhetslusten. Men när manin utvecklats ytterligare, formar den tänkandet så att insikterna om manins risker tenderar att försvinna. Sådana listor kan bli ett ovärderligt redskap i försöken att få kontroll över sjukdomen. Det är därför lönt att sätta av ordentligt med tid för att arbeta fram sådana listor. Man gör lämpligen tre listor – en för mani, en för depression och en för de normala personlighetsdragen.
Man tycker att den som är manisk borde förstå bättre. Det är lätt att bli moraliserande. Varför kan han inte tänka sig för bättre när han kan demonstrera en sådan briljant förmåga att tänka? Han borde väl förstå sådant som hör till det mest elementära? Man borde väl kunna lära sig något av sina erfarenheter?
Under en mani är de emotionella reaktionerna förändrade och därmed också sättet att se möjligheter och svårigheter. Om manin är lindrig, behöver förmågan att uppfatta och lösa problem inte vara generellt sämre. Vissa sidor kan fungera bättre än normalt. Men andra sidor fungerar betydligt sämre och dessa svagheter får lätt förödande konsekvenser.
Till de starka sidorna under en manisk utveckling hör kreativiteten, den ökade målinriktningen, lättheten att ta kontakt med andra, företagsamheten och självförtroendet. Men ens möjligheter att utnyttja sådana positiva sidor torpederas av svagheterna. Dit hör oförmågan att ifrågasätta de egna idéerna och benägenheten att ensidigt se brister hos andra.
När andra människor försöker påpeka att allt inte står rätt till, oftast är det anhöriga som gör det, då väcker det mest ilska och irritation. Man har en stark känsla av att det är andra som det är fel på. Man förlorar känslan av att man har egna begränsningar och kan göra misstag, och snart förloras också förmågan till sjukdomsinsikt. Överoptimism, otålighet, storhetsidéer och paranoida idéer hotar att försvaga ens möjligheter att delta aktivt i behandlingen av manin och ökar risken för att man gör saker som man senare kommer att ångra.
För att kunna agera tidigt och effektivt mot nya sjukdomssymtom, måste man lära sig att se vad det är för skillnad mellan de första tecknen på en annalkande period och ens normala sinnesväxlingar.
Sammanfattning av strategier och rutiner för att motverka manier.
För att motverka en manisk symtomutveckling måste man bygga ett system av rutiner. Man måste skapa sig rutiner som underlättar en så tidig upptäckt som möjligt. Man måste veta exakt vad man ska göra när tidiga symtom kan anas. Man måste ha rutiner för att kunna hantera svårigheter som kan uppstå. Hela detta system måste skräddarsys för en själv, samtidigt som man bör dra nytta av andras erfarenheter. Det är därför nödvändigt att förbereda rutiner och resonemang när man är symtomfri. Det är då man ska göra listor över vanliga tidiga symtom och arbeta fram och träna konkreta rutiner för det man måste göra när maniska symtom börjar visa sig. Målen och åtgärderna kan sammanfattas på följande sätt:
1. Tidig upptäckt.
a. Närstående bör påpeka vad de ser. Ta deras påpekanden på allvar.
b. När det händer, eller då du själv misstänker maniska symtom, gå igenom symtomlistan eller symtomlistorna.
c. Gör dagliga skattningar den kommande veckan.
d. Kontakta mottagningen.
2. Kontrollera behandlingen.
a. Tas läkemedlen så som ordinerats?
b. Kontrollera litiumnivån i blodet om litumpreparat används.
c. Hur fungerar sömnen och dygnsrytmen?
Depression
Ökad hämning är ett viktigt symtom vid depression. Anhöriga märker den ofta på ett tidigt stadium. Rörelserna blir långsammare, mimiken fattigare och talet mer dröjande och dämpat. Den som är deprimerad brukar också känna sig mer oföretagsam och obeslutsam. Tankarna känns tröga. Deras innehåll är negativt och självkritiskt. Sådant som normalt ter sig som bagateller framstår nu som stora problem. Situationen verkar omöjlig. Ingenting känns lockande.
När de flesta aktiviteter upplevs som kravfyllda och ångestskapande, då undviker man dem och oföretagsamheten förstärks. Många av vardagens arbetsuppgifter förblir ogjorda. Disken blir stående, blommorna dör, räkningarna förblir obetalda, sängen obäddad och lägenheten ostädad. Det som lämnats ogjort upplevs snart som ett påträngande förfall. Upplevelsen att man inte duger till någonting förstärks och arbetsuppgifterna ter sig allt mer oöverstigliga. Känslorna av skam och självförakt blir än kraftigare, liksom ens önskan att dra sig undan.
Andra kan reagera med moraliserande på att lägenheten är ostädad, sängen obäddad och disken odiskad. ”Du måste försöka bjuda till.” ”Depressionen må vara en sjukdom, men får inte tillåta en att dra sig undan allt ansvar.” Den moraliserande tonen i sådana kommentarer kan vara ringa, men effekten blir som regel att oduglighetskänslan ökar och depressionen förvärras.
Depressionens tankemallar
Depressionens tankemallar, eller scheman, gäller framför allt tre områden: synen på en själv, omvärlden och framtiden. De präglas av pessimism, farhågor och hopplöshet.
1. Självbilden är ensidigt negativ med föreställningar om att man är otillräcklig, oduglig och oönskad. Tankarna kretsar ofta kring skuld och självförakt.
2. Omvärlden uppfattas ofta som avståndstagande, kravfylld och frustrerande.
3. Framtiden upplevs som hopplös. Många upplever att de inte har någon framtid. De har svårt att föreställa sig en sådan. Tankarna vid depression är i varje fall inte inriktade på initiativ och möjligheter, utan på hinder, risker och andra svårigheter.
Att bryta den onda cirkeln
När allt ogjort blivit ett plågsamt och gigantiskt krav för en, blir blotta åsynen av det ångestskapande. Tids nog går depressionen över och man kommer att ta itu med det. Den dag man kommer igång med det kommer man att känna en lättnad. Därigenom kommer den onda cirkeln stegvis att brytas. Frågan är emellertid om man kan börja bryta den cirkeln redan på ett tidigare stadium. Kan man komma igång med olika aktiviteter och uppleva det som positivt?
Vid en depression tenderar man att resonera i schabloner som om det gällde allt eller intet. Det är inte realistiskt att på en gång ta itu med allt som blivit ogjort. Men man kan kanske få hjälp med att komma igång i små steg, och uppleva det som positivt. För att lyckas med det, kan det vara bra att göra en lista över vad som bör göras. När den är skriven, markera några få av uppgifterna som är särskilt viktiga och som bör prioriteras, och välj ut en av dem. Om den och övriga uppgifter känns för stora, gör en lista över de delar som ingår i en viss uppgift, och välj ut någon eller några av dessa deluppgifter. Försök sedan genomföra dem.
Man bör hela tiden komma ihåg att syftet med aktiviteterna är att de ska ge en viss stimulans. När man väl är igång med dem och när man utfört dem ska man uppleva det som något positivt. Det är därför viktigt att välja ut aktiviteter som kan ge positiva känslor eller i varje fall minska negativa känslor som samvetskval och självförakt.
Denna hemsida är framtagen med syfte att övergripande sammanställa kunskap kring bipolär sjukdom. Innehållet är inte faktagranskat av medicinsk expertis men texten refererar till källor och länkar till olika medicinska tidskrifter. Följande referenser finns hänvisning i texten. (LH). Häggström L, Bipolärboken - Nya rön och behandlingsstrategier för kliniker (2007). Häggström L, NYA Bipolärboken 2013. (TF). Tom Fahlén, Informationshäften om bipolär sjukdom(2004). (BR). BipoläR - Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom. Har du synpunkter på innehållet, kontakta gärna mig.
