Anhörigas betydelse kan inte nog betonas!
För många kan en anhörig eller närstående person bli något av en livförsäkring — en person att hämta stöd, hopp och motivation från, och som också kan hjälpa till vid tecken på försämring. Livet som anhörig är många gånger svårt och krävande. Det är inte lätt att se sin kära förändras från en skepnad till en annan; från sitt vanliga jag till negativ, ältande och kanske anklagande; eller till uppvarvad, intensiv, överaktiv och kanske insiktslös. Många anhöriga vittnar om svårigheter att veta hur de ska bete sig i dessa perioder. Man vill vara ärlig, men ändå inte starta konflikter.
På så vis kan livet som anhörig ibland upplevas som en balansgång på skör lina. Genomlidna sjukdomsepisoder kan lämna ärr i förhållandet och på allvar skada tilltron och tilliten. Det är därför viktigt att ge anhöriga, och inte minst barnen, möjlighet att bearbeta sina känslor och upplevelser relaterade till sjukdomsperioder. Detta, kombinerat med kunskap om sjukdomen, kan vara en läkande kraft i förhållandet — och till stort stöd inför framtida eventuella insjuknanden.
Just upplysta och engagerade anhöriga är en oerhörd tillgång. Men även det bästa kan bli det godas fiende. Det gäller att finna en balans med ett lagom stort deltagande; det är inte bra med kritiska, fientliga eller överbeskyddande nära.
I familjeterapi betonas vikten av normaliserat "emotionellt klimat" i hemmet, framför allt genom förbättrad konflikthantering, kommunikation och tolerans. Det är aldrig bra att använda sjukdomen som slagträ vid konflikter. Likaså är det viktigt att skilja på sak och person. Det är ju beteende och händelser till följd av sjukdomen som oftast orsakar problemen. I strävan att förbättra kommunikationen hemma kan man arbeta med att bättre uttrycka positiva känslor, lyssna aktivt på varandra, uttrycka önskemål på ett positivt sätt. Eventuell kritik ska riktas mot specifika beteenden, inte som personliga attacker.
För att få ytterligare kunskap om den bipolära sjukdomen och hur andra hanterar liknande situation så kan en anhörigutbildning i bipolär sjukdom vara bra att genomföra.
KORT OM JURIDIK I Sverige kan vi behandlas i sjukvården under tre olika lagrum. Den absolut vanligaste formen är enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Denna vårdform är nästan alltid tillämplig och innebär kortfattat att behandlingen planeras och genomförs frivilligt i samförstånd mellan patient och vårdgivare. Så är fallet när vi går till mottagning på sjukhus, tandläkaren, vårdcentralen, psykiatrimottagningen eller vårdas på avdelning för kroppsliga eller psykiska orsaker. Patienten informeras om olika vårdalternativ och medverkar själv i val av behandling.
I sällsynta fall kan vård ske mot patientens vilja, och då vanligen enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. För att denna vårdform ska vara tillämplig krävs att tre förutsättningar är uppfyllda: (1) patienten ska lida av en allvarlig psykisk störning, (2) vård utanför avdelning bedömes ej möjligt; heldygnsvård är alltså nödvändigt och (3) patienten motsätter sig erbjuden vård och kan inte fatta ett grundat ställningstagande till detta.
Vården inleds genom att en legitimerad läkare skriver ett s.k. vårdintyg, vilket ska prövas av specialistkompetent psykiater inom 24 timmar. Först därefter är LPT-vården formellt inledd. Tvångsvården prövas regelbundet av länsrätt, till vilken patienten också kan överklaga vården. Syftet med vård enligt LPT är gott, nämligen att förhindra allvarliga konsekvenser till följd av det allvarliga psykiska tillståndet, som t.ex. självmord.
Personer som begår brott under påverkan av allvarlig psykisk störning kan efter rättspsykiatrisk utredning av domstol dömas till vård enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. Även denna vård prövas regelbundet av länsrätt.
Denna hemsida är framtagen med syfte att övergripande sammanställa kunskap kring bipolär sjukdom. Innehållet är inte faktagranskat av medicinsk expertis men texten refererar till källor och länkar till olika medicinska tidskrifter. Följande referenser finns hänvisning i texten. (LH). Häggström L, Bipolärboken - Nya rön och behandlingsstrategier för kliniker (2007). Häggström L, NYA Bipolärboken 2013. (TF). Tom Fahlén, Informationshäften om bipolär sjukdom(2004). (BR). BipoläR - Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom. Har du synpunkter på innehållet, kontakta gärna mig.
