Några praktiska råd för dig som anhörig.
Många anhöriga och vänner till personer som har en bipolär sjukdom är beundransvärt skickliga i att upptäcka tidiga symtom och i att sedan hantera den uppkomna situationen. Andra är så pressade av händelseutvecklingen att de har svårt att vara tillräckligt kyliga för att kunna fungera som objektiva iakttagare. De som är närstående har ovärderliga möjligheter att göra iakttagelser som leder till att nya sjukdomsperioder upptäcks mycket tidigt, men de står också mitt uppe i en känslostorm och i betydande svårigheter. Som anhörig till en person som har en bipolär sjukdom har man att samtidigt inta två positioner. Man ska under de symtomfria perioderna kunna reagera på t.ex. känsloutbrott och orättvisa kommentarer så som man reagerar på sådant från helt friska människor. Man ska kunna ha dispyter på ett normalt sätt. Men samtidigt ska man kunna vara beredd att snabbt upptäcka det som kan vara ett sjukdoms-symtom och ta upp det på ett sakligt sätt och då följa väl uppgjorda rutiner. De som lyckas bäst med det, är de som under symtomfria tider lever i ett känslo-mässigt klimat som inte är särskilt intensivt.
(TF)Svårigheterna är stora och ingen kan undvika att göra fel eller att hamna i situationer där känslorna tar överhanden. Man kommer inte ifrån en lärotid som kan bli både lång och slitsam. Man måste lära sig mycket om sjukdomen för att ha en chans att dra en klar och bestämd skiljelinje mellan den person som man står nära och hans eller hennes sjukdom. Man måste lära sig vad man ska göra i olika stadier av sjukdomen.
Vid nya sjukdomsperioder ska man bete sig ganska så stereotypt enligt i förväg utstakade rutiner. Och man måste ha kommit överens om vilka rutiner som man ska följa i olika situationer. Under tider då den sjuke är fri från symtom gäller inte dessa rutiner. Då ska man visserligen undvika sådant som kan utlösa nya perioder, men i övrigt ska man vara mån om att leva ett normalt liv.
ANVÄNDNINGEN AV SYMTOMLISTORNA: Symtomlistorna görs för att man ska kunna upptäcka tecken på nya sjukdomsperioder så tidigt som möjligt. När listorna är klara, bör man läsa igenom dem flera gånger. Det gäller att minnas varningssignalerna så väl att man kan reagera snabbt och automatiskt om symtomen skulle dyka upp igen. Det må röra sig om minskat sömnbehov, en ökad mängd spontana telefonsamtal, motighetskänsla på morgonen, försök att låta bli att svara i telefon eller något annat.
Om man märker något sådant, ska man gå igenom symtomlistorna igen för att undersöka hur det är med de övriga symtomen på listan. Det gäller att kartlägga sitt aktuella mönster av beteenden, tankar och känslomässiga reaktioner och jämföra det med symtomlistan. De av ens närstående som hjälpt till med att utforma listorna bör engageras så tidigt som möjligt.
Vad har de märkt?
Stämmer den beskrivningen med vad som skrivits in på symtomlistan?
Hur är det med övriga varningstecken som tagits upp där?
Har något av dem förekommit?
Om det finns likheter med vad som brukar känneteckna de första symtomen vid en sjukdomsperiod, finns det den här gången några speciella omständigheter som gör att ens reaktioner kan förklaras som något ganska normalt? Det kan ju ibland vara högst naturligt att bli entusiastisk och verka jäktad. Vad säger den lista som beskriver ens normala beteende? Sammantaget, kan det röra sig om en ny sjukdomsperiod?
INLEDNINGEN PÅ EN SJUKDOMSPERIOD ELLER NÅGOT MER TILLFÄLLIGT OCH NORMALT?: Också normalt pendlar ens stämningsläge. Man tänker inte på det eftersom det känns naturligt. Men också vid en begynnande sjukdomsperiod kan man uppleva skiftningarna som helt naturliga. Så hur ska man tolka en förändring i sitt stämningsläge? Är den det första tecknet på en ny sjukdomsperiod eller är den något mer tillfälligt?
Även om man försöker undersöka frågan med hjälp av symtomlistorna och låtit närstående vara med i diskussionen, kan det ibland vara svårt att besvara den. Alla som är med i resonemanget kan vara eniga i sin bedömning, men ha fel. Det som tett sig som en normal förändring av stämningsläget kan senare visa sig ha varit inledningen på en ny sjukdomsperiod. Också motsatsen kan inträffa. De flesta kan ha tyckt sig se början på en manisk period, medan det senare visat sig att någon sådan aldrig utvecklades. Det är därför viktigt att man följer upp de bedömningar som man gjort. Genom det kan man lära sig att göra säkrare bedömningar framöver.
Antag att du en tid känt dig inspirerad och entusiastisk av det du sysslar med och upplevt ett flyt i det du gör. Samtidigt har några vänner påpekat att du verkar lite uppvarvad. Du går igenom symtomlistorna och finner att en del andra symtom vid begynnande mani också finns med, t.ex. minskat sömnbehov, en viss rastlöshet och en ökad intensitet i kontakterna med andra. Kan man då vara helt säker på att det verkligen handlar om en ny manisk period? Kan det inte vara något mycket mer beskedligt, tillfälligt och normalt? Kanske också den som känner dig bäst tycker att det är svårt att avgöra.
I det läget bör man ta fasta på det faktum att normala känslor av entusiasm och flyt brukar vara kortvariga, medan begynnande maniska symtom å andra sidan brukar vara ihållande och öka i styrka. Man bör därför börja göra skattningar som kan beskriva hur det egna stämningsläget förändras under den kommande veckan.
Det finns ytterligare hjälpmedel som är praktiska och som kan underlätta vid besöket hos en läkare. Det är de så kallade skattningsskalorna. Självskattning är ett hjälpmedel för behandlingsuppföljning. Diagnostik sker i mötet med läkaren. Du kan hämta olika skattningsskalor här.
Denna hemsida är framtagen med syfte att övergripande sammanställa kunskap kring bipolär sjukdom. Innehållet är inte faktagranskat av medicinsk expertis men texten refererar till källor och länkar till olika medicinska tidskrifter. Följande referenser finns hänvisning i texten. (LH). Häggström L, Bipolärboken - Nya rön och behandlingsstrategier för kliniker (2007). Häggström L, NYA Bipolärboken 2013. (TF). Tom Fahlén, Informationshäften om bipolär sjukdom(2004). (BR). BipoläR - Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom. Har du synpunkter på innehållet, kontakta gärna mig.
