Bipolär depression.
Inte så sällan är perioderna vid bipolär sjukdom en blandning av depression och mani, och kallas då blandepisoder. Ungefär 30–40% av patienter med bipolär sjukdom har blandepisoder. En blandning av maniska och depressiva symtom kan utvecklas både under manier och depressioner. Under depressioner kommer bilden ofta att präglas av rastlöshet.
(TF)Till sjukdomsbilden hör oro, förtvivlan, starka sinnesrörelser, rastlöshet, snabba kast i stämningsläget och psykotiska symtom. Den intensiva aktiviteten och de plågsamma känslokasten skapar ofta en hög självmordsrisk. De psykotiska symtomen, som är relativt vanliga, bidrar ofta till att den korrekta diagnosen missas. Om man skapar sig en fyllig beskrivning av hela sjukdomsförloppet brukar det emellertid inte vara svårt att komma fram till korrekt diagnos.
Den som är deprimerad bekymrar sig ofta. Ältar och grubblar. Farhågor odlas. Fantasier om framtida misslyckanden, olyckor eller sjukdomar är vanliga. Självförtroendet är sänkt och en del plågas av kraftig osäkerhet i kontakten med andra. Nervositet med kroppsliga symtom som muskelspänning, svårigheter att slappna av och värk förekommer ofta. Besvär av yrsel, hjärtklappning, svettningar och magbesvär är också vanliga. Ibland har symtomen vid egentlig depression en s.k. ”melankolisk dygnsrytm”. Besvären är då genomgående svårast under morgnarna och förmiddagarna, för att sedan successivt minska och vara minst uttalade under kvällarna.
I motsats till manin, som präglas av företagsamhet, energi och aktivering, kännetecknas depressionen av oföretagsamhet, känslan av att vara tömd på energi, och igångsättningssvårigheter. Det som normalt fungerar som glädjeämnen och stimulans gör det inte längre. Tvärtom ger många vardagsaktiviteter betydande obehag. Inaktiviteten tenderar att förvärra de depressiva symtomen.
Oföretagsamhetens onda cirkel
Att bryta oföretagsamhetens onda cirkel är inte lätt. Att få hjälp med städning, sortering av post och liknande innebär ofta en stor lättnad. Om någon tror att man bör lära den deprimerade att ”klara mer själv” genom att t.ex. dra med honom eller henne i städningen, kan plågorna förstärkas. Utgångspunkten bör istället vara en annan. Kan man göra något som kan bryta den
onda cirkeln av inaktivitet och känslor av otillräcklighet?
Depressionens emotioner styr tankarna. Minnet letar upp negativa händelser såsom tidigare misslyckanden. Uppmärksamheten riktas mot det som upplevs som oöverstigliga krav och egna tillkortakommanden. Och man lägger märke till allt som tycks bekräfta ens negativa självbild. Så långt kan de negativa tankarna ses som symtom på depression. Men negativa tankar och föreställningar påverkar också känsloupplevelserna. Tankarna förstärker känslan av hopplöshet, kaos och stress. Det uppstår en ond cirkel. Går den att bryta? Går det att känna igen depressionens tankemallar och skapa sig sätt att ta sig ur dem?
Normalt följer vi ett tankespår till dess det känns ointressant. Vi växlar då till en annan tankemall eller kombinationer av tankemallar. Vid en depression är det ofta svårt att släppa de negativa tankarna. Man upplever att man ältar. Man låser sig vid olika negativa tankespår. Vid så kallad kognitiv terapi försöker man träna upp förmågan att känna igen de negativa tankar som blivit automatiska, argumentera emot dem och lämna dem.
Automatiska negativa tankar
En del liknar sina malande tankar under depressionerna vid ljudet från en gammal grammofonskiva som hakat upp sig. På ett stereotypt sätt upprepas fraser som ”jag duger inget till”, ”det är kört”, ”allt vad jag gör blir fel”, ”ingen tycker om mig” och ”ingen förstår mig”. Under kognitiv terapi försöker man identifiera och analysera sådana tankar.
Kan man finna något exempel som ger stöd för en tanke som ”jag duger inget till”? Kan man finna exempel på sådant som talar emot? Om man går igenom frågorna systematiskt på det sättet, kan man rent förnuftsmässigt se att depressionens automatiska tankar innehåller budskap som är svepande och utan nyanser. Man vet att alla människor har både sina förtjänster och brister. Man är dålig på vissa saker, men ganska bra på andra. Men oberoende av vad man logiskt kan komma fram till, så är det också uppenbart att depressionen riktar in ens uppmärksamhet nästan uteslutande mot sådant som kan vara bristfälligt och negativt. Trots det kan det ändå löna sig att försöka undersöka vad som talar för och emot de automatiska tankarna.
Man beväpnar sig med genomtänkta motargument och kan därmed faktiskt motverka utvecklingen av en depression. Kognitiv terapi har en dokumenterat positiv effekt vid behandlingen.
Självmordstankar
Självmordstankar är ett viktigt symtom vid depression. Också bakom dem finns en känslomässig drivkraft. Man ska inte uppfatta tankarna som några logiska slutsatser som drivits fram av depressionens plågor. Många som haft en intensiv dödslängtan och allvarliga självmordstankar under sina depressioner, säger, när de blivit fria från depressiva symtom, att de inte kan förstå varför de kunde tänka som de gjorde. Ändå kan en del minnas klart hur de under depressionerna försökte argumentera för tanken på självmord, som om det fanns ett logiskt resonemang bakom. Men efteråt kan de inte längre se någon sådan logik. Kanske handlade det om samma sätt att skapa sig skenbart rationella förklaringar till känslomässiga önskningar och handlingar som de använde under sina manier för att motivera de stora pengar som de ville satsa på ett visst projekt.
Man bör se självmordstankarna vid en depression som ett viktigt symtom, viktigt därför att det gör sjukdomen till en livshotande sjukdom. Det är således angeläget att minska den risken och att resonera utförligt om det, inte minst under symtomfria perioder. Man bör avsätta tid för det under mottagningsbesök. Där eller i andra sammanhang bör man också diskutera igenom frågorna med sina närmaste.
Många säger att de aldrig skulle ta livet av sig under sina depressioner därför att det skulle skada de närmaste. Andra har svårt att tänka så. Under sina depressioner intalar sig en del att de anhöriga skulle bli lättade om man tog sitt liv. De som tror att de närmaste skulle plågas av ens självmord, har i den tanken ofta en broms som fungerar, ett tabu. Under en tid då man inte är deprimerad kan man resonera med sina närmaste om denna fråga.
Det kan då stå helt klart att anhöriga alltid drabbas mycket hårt av ett självmord. Kanske kan en sådan insikt fungera som en effektiv motkraft? Om det gör det, kan det vara en detalj i det försvar man måste bygga upp mot den fara som en dödslängtan under en depression drar med sig. Överhuvudtaget är det viktigt att finna sina egna viktigaste argument mot självmord under tider då man inte är deprimerad. Under en pågående depression är det inte alltid så lätt att finna dem om man inte tänkt igenom dem tidigare.
Med rätt medicinering kan du bli helt bra från dina depressioner.
Denna hemsida är framtagen med syfte att övergripande sammanställa kunskap kring bipolär sjukdom. Innehållet är inte faktagranskat av medicinsk expertis men texten refererar till källor och länkar till olika medicinska tidskrifter. Följande referenser finns hänvisning i texten. (LH). Häggström L, Bipolärboken - Nya rön och behandlingsstrategier för kliniker (2007). Häggström L, NYA Bipolärboken 2013. (TF). Tom Fahlén, Informationshäften om bipolär sjukdom(2004). (BR). BipoläR - Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom. Har du synpunkter på innehållet, kontakta gärna mig.
