Att leva med bipolär sjukdom!
Efter att man blivit utredd, fått en diagnos och behandling så börjar vägen tillbaka till ett nytt liv. Både anhörig och den bipolära tro att det skall bli som vanlig, som det var innan man blev sjuk men så blir det inte! Att leva med bipolär sjukdom går för det flesta alldeles utmärkt men det betyder även att man måste lära sig att leva med sin sjukdom. En psykisk sjukdom kan innebära ett stigma för dig och omgivningen, som har oftast har svårt att förstå vad en psykisk sjukdom är och hur den påverkar en person.
(TF)Kunskapen kring bipolär sjukdom är viktig för omgivningen där de anhöriga/närstående har en avgörande roll i att stödja den drabbade! Med kunskap om bipolär sjukdom, dess förlopp, symtom och behandlingsmöjligheter, öppnas flera dörrar för den drabbade. Kunskap ger möjlighet att aktivt delta i val och upplägg av behandling. Genom eget engagemang följer motivation till att hantera sin känslighet för insjuknande och därigenom ökad möjlighet att förbli frisk.
Malou Efter tio i TV4 från 2015-11-19: Mikael Persbrandt och andra kända personer berättar öppet om att de är bipolära. Men Malou Efter tios psykolog Egil Linge varnar för okunskap kring diagnosen. Han besöker oss tillsammans med småbarnsmamman och bloggaren Veronica Ermanbriks. Hon kände sig arg och kränkt när hon fick veta att hon har bipolär sjukdom.
På senare år har forskning entydigt visat att just eget engagemang och kunskap förändrar prognosen i positiv riktning. Liknande erfarenheter finns från behandling av andra vanliga tillstånd, som diabetes och högt blodtryck. En upplyst och insiktsfull person har helt andra möjligheter att fatta beslut om behandling och livsstil. Det är därför angeläget att mottagningar som behandlar bipolär sjukdom tillhandahåller utbildning till både anhöriga och patienter.
Grunden för framgångsrik behandling är en noggrann behandlingsplanering (även kallat vårdplanering). I en sådan nedtecknas erfarenheter från tidigare insjuknanden, för att lättare uppmärksamma framtida insjuknanden så snabbt som möjligt. Dessa tidiga tecken varierar mellan olika personer.
- Hur var det vid det tidigare insjuknandet?
- Fanns utlösande faktorer?
- På vilket sätt förändrades tankar, känslor och beteenden först?
- Vad märkte anhöriga?
- Om så sker igen, hur ska patienten själv agera?
- Hur ska anhöriga hjälpa till?
- Vart ska man ringa och när?
- Vilka åtgärder kan man vidta om försämring sker under jourtid?
Kom ihåg, att tidigt insatt behandling ofta kan bromsa och förhindra förloppet avsevärt!
- Hur har du mått sedan senast? Detta är vanligen den första frågan man får hos läkaren. Oftast är detta inte lätt att besvara med några meningar, och dessutom kommer man sällan ihåg stämningsläget mer än en kort tid tillbaka. Genom att föra stämningslägesdagbok en tid får du och din behandlare mängder av intressant information:
- Hur har stämningsläget svängt från dag till dag?
- Hur påverkas du av olika händelser i tillvaron?
- Vilken inverkan har sömnen på ditt humör?
- Hur mår du med respektive utan medicin?
- Påverkas du som kvinna på något sätt relaterat till menstruationscykeln?
Här är en berättelse om Gunnar som lärt sig leva med sin bipolära diagnos.
Gunnars berättelse
– Manodepressiviteten har varit min källa, min kreativitet och har varit mitt allt. Men det har visat sig att jag jobbar bättre utan sjukdomssymtom, säger Gunnar som behandlas för bipolär sjukdom, en behandling som troligtvis har räddat hans liv.
Gunnar vet inte riktigt vad som är vad ifråga om sina symtom. Vad är personliga drag, vad är friskt och vad är sjukt? Gränsen kan vara flytande. Eftersom han också har ADD (Attention Deficit Disorder) som också kan ge hyperaktivitet, så kan flera diagnoser glida in i varandra.
Gunnar har också som person alltid varit energisk, kreativ och aktiv.
– Men när min pappa dog 1987 så tror jag att jag fick hela spektret av bipolär sjukdom, säger han.
Det finns en ärftlig faktor vad det gäller bipolär sjukdom, även kallad manodepressivitet, och Gunnar tror att pappan kan ha haft den.
Aggressiviteten blev en varningsklocka
Efter pappans död fördjupades vissa symtom och personligheten förändrades.
– Jag upptäckte att det var något som inte var normalt. Jag blev till exempel fruktansvärd aggressiv under den depressiva fasen, inte fysiskt men verbalt, minns Gunnar.
Depressioner följdes av maniska perioder; då var också arbetslusten enorm. Inga utmaningar var för stora. Gunnar gav sig i kast med alla möjliga och omöjliga projekt. Det var snabba kast hit och dit och ett liv som balanserade på en knivsudd.
Gunnar har en medelsvår form av bipolär sjukdom. Han har sluppit psykoser men han sjunkit så lågt man kan komma och befunnit sig på randen till självmord.
– Det största problemet var den depressiva fasen. Det löste jag ofta genom att hälla i mig sprit hela helgen, berättar Gunnar.
Han har också upplevt perioder som nästan känts euforiska; tillstånd som förvisso har hjälpt honom som egenföretagare inom en bransch med tuffa krav på skapande.
Ett livsavgörande möte
Gunnar kom att gå i psykodynamisk terapi. Mycket handlade om barndomen. Behandlingen pågick i 15 år utan att han fick någon diagnos. När han slutade tyckte behandlaren att Gunnar var mer eller mindre frisk. Själv funderade Gunnar på att ta livet av sig. Av en slump träffade hans hustru en överläkare i psykiatri.
– Han kunde ställa rätt diagnos innan jag hade hunnit genom hans dörr, påpekar Gunnar som är lyrisk över läkarens kompetens.
Först var det svårt att acceptera diagnosen. Det är ju en sjukdom som inte syns. Det tog sedan närmare tre år innan Gunnar lärde sig att leva med sjukdomen. Lika lång tid tog det att ställa in medicineringen rätt.
Stor hjälp av kognitiv beteendeterapi
Gunnar går fortfarande till samma läkare. Han äter en rad olika mediciner, bland annat för att stabilisera humöret. Dessutom går han i kognitiv beteendeterapi. Den har gett Gunnar verktyg att bryta dåliga tankemönster och att förstå sig själv, sin kropp, sina reaktioner och psyke.
Insikterna har bland annat gjort att Gunnar känner om han håller på att gå in i en hypomanisk period, en lindrigare form av mani. Även hans fru känner igen tidiga symtom. Gunnar kan då ta kontakt med sin läkare. Att fylla i en så kallad stämningsdagbok kan också vara en hjälp för att se tendenser, tipsar Gunnar.
– Har jag hypomani mer än fyra dagar så finns det risk att jag kan bli manisk, tillägger han.
Utan medicinering tror Gunnar att det finns en stor risk för depression och självmordstankar.
Utbildar i bipolär sjukdom
– Jag vill att sjuka ska slippa gå igenom en lika lång process som jag gjorde innan man de får hjälp, säger Gunnar.
Själv fick han och hans fru ta reda på det mesta om sjukdomen helt själva. Sjukvårdens omhändertagande har upplevts som bristfällig. Därför försöker Gunnar sprida sina kunskaper och erfarenheter genom att leda studiecirklar för patienter och anhöriga. De sistnämnda är en grupp som drabbas minst lika hårt som den som har bipolär sjukdom.
– För att kunna möta den sjuke måste de anhöriga lära sig vad bipolär sjukdom är för något. Utan den kunskapen blir det en krigszon där man inte lyssnar på varandra.
– Föräldrar måste i sin tur lära sig att inte äga problemet, för då går de under. Man ska vara där för den sjuka, vara empatisk men inte gå in i sympatirollen. Försök istället att backa ibland, förtydligar Gunnar.
Råd till andra
Gunnar tycker att det är viktigt att få en diagnos. Därför ska man kräva remiss till en specialist, helst till en så kallad affektiv enhet. Det finns också intervjuformulär som kan hjälpa läkaren att ställa rätt diagnos. Med rätt diagnos kan man också få effektiv behandling.
Som sjuk måste man försöka jobba med självinsikt enligt Gunnar.
– Om du inte accepterar att du har en sjukdom så kommer du heller inte vara mottaglig för den hjälp du får eller det stöd som du får från dina anhöriga. Sedan måste man lära sig att man ska ta sin medicin resten av livet.
– Sätter man in medicinen på rätt sätt så minskar biverkningarna. Jag tar själv tre olika mediciner och har inga kännbara biverkningar, poängterar Gunnar.
En del väljer att inte medicinera för att den maniska perioden kan vara så oerhört vital och kreativ. Men Gunnar anser att det är ett farligt spel. Depressionen kommer snabbt och kan orsaka en längre period av djup depression och i värsta fall döden!
Vill bli piggare i framtiden
Gunnar mår relativt bra idag. Hans största problem är tröttheten. Därför är han sjukskriven på halvtid.
– Kommer jag att kunna komma tillbaka och jobba hundra procent? Det är min målsättning, säger han.
Fotnot: Gunnar heter i verkligheten någonting annat.
Denna hemsida är framtagen med syfte att övergripande sammanställa kunskap kring bipolär sjukdom. Innehållet är inte faktagranskat av medicinsk expertis men texten refererar till källor och länkar till olika medicinska tidskrifter. Följande referenser finns hänvisning i texten. (LH). Häggström L, Bipolärboken - Nya rön och behandlingsstrategier för kliniker (2007). Häggström L, NYA Bipolärboken 2013. (TF). Tom Fahlén, Informationshäften om bipolär sjukdom(2004). (BR). BipoläR - Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom. Har du synpunkter på innehållet, kontakta gärna mig.
